trött på ytlighet, trött på mig själv
allt idag har varit kaos, allting de senaste har varit en stor jävla röra
som jag inte ens orkat ta tag i att göra någonting åt, istället har jag bara
låtit allt flyta på av sig själv men samtidigt har det bara blivit mycket värre.
jag har tänkt på 1 sak idag, jag är extremt trött på ytligheter. och ja, jag vet
att jag är minst lika sån jag också. men jag är trött på det. så trött att jag kan spy.
det finns ingen ytlighet om man inte gör det till det. jag hatar att jag får mina
läsare att läsa mellan raderna, jag hoppar över vissa eller tonar ut dem.
jag vill ju inte att folk ska se att jag kan vara svag mitt upp i allt som är bra.
man försöker få det mesta att låta så bra som möjligt, men jag är trött på
att endast ta ut det som är bra och som händer, och sedan skriva endast det här.
jag kan inte säga att jag alla dagar är på topp, även fast jag kanske många
gånger skriver det, det känns bara så himla lätt och lättvindigt att skriva så.
jag och alex bråkar varannan gång mellan det att jag skriver söta rader om oss.
men just varför jag inte skriver det är väl att första tanken är den att det har
ingen annan med att göra, men inte med det positiva heller egentligen då ju?
det är så lätt att framstå som lycklig och få allt att se så bra ut samtidigt som
det kanske inte är helt superdåligt, men deffinitivt inte bra heller.
jag skulle mest av allt bara vilja skriva ner allting, men det skulle aldrig funka.
jag fylls med så mycket tankar hela tiden som jag aldrig får ur mig.
jag vet inte hur jag ska få till meningarna snyggt och prydligt när jag ändå
vet vad det är jag borde skriva, om jag skulle välja den lättaste vägen som
är att vara uppriktig. det är svårt att tycka något men skriver något annat.
men ikväll ska jag vara ärlig, ikväll är inget på topp för tillfället.
