01:07
Jag vet inte varifrån jag fått att jag klarar av jobbiga situationer hur bra som helst
Jag är hemskt dålig på dom, jag gör de värre än vad det är och jag vet hur jag ska göra.
En riktigt hemsk och nestämmande låt och tankarna som flödar hej vilt i huvudet.
Det har blivit alldeles för många sånna här nätter den senaste tiden
för många nätter då jag bara legat och vridit och vändt på mig, aldrig kunnat sova och
utnyttjat tiden och tänkt förgäves. Tiden har rullat på bra detta året och väldigt mycket har hänt
men på något sätt trodde och hoppades jag faktiskt att jag var över det som hände för
ungefär ett år sedan. Jag vet inte om jag kan säga att det blivit bättre efter allt det som hände
men jag kan också säga att jag inte tror att jag skulle vara kvar på samma position i livet
som jag faktiskt är idag. Man kan göra två saker av en annan person misstag.
Antingen är man villig att göra allt för att låta personen styra upp det till något bra igen,
för de som inte förstår så menar jag rakt av att man kanske inte förlåter personen men ändå
ger han/hon en chans att reparera det han/hon har orsakat och som sedan har gått i tusen delar.
Sen om det var ett bra val eller inte det är nog något som alltid kommer vara oklart
Men att bli så lurad, nertryckt, utskämd och allt vad man nu kan kalla
det är inte något man bara glömmer bort. Att se personen man vill dela allt med, göra något så otroligt
med mina vänner som ovänner, utan att man var stark nog att säga något själv.
Jag är starkare på mitt sätt idag, jag säger ifrån och jag är mer ledande än jag någonsin varit i
ett förhållande. Jag håller mitt motto och försöker strukturera upp det mesta efter mina
erfarenheter. Jag vet vad som behövs putsas och vad som behövs slipas bort för att det ska bli
bra igen. Det är bra. Det är bara lilla jag som inte riktigt orkar hänga med.
Naturombyten påverkar en inte bara fysiskt genom en förkylning, utan minst sagt psykiskt också.
Jag kurar ihop mig när det närmar sig vintern, jag vill bara vara bekväm och sitta inne.
I detta jobbiga miljö-ombytet och de starka känslorna är det svårt att få alla fronter att gå ihop.
Många gånger önskar jag man bara kunde släppa taget om allting och börja om på nytt.
Samtidigt som jag vet att man aldrig ska ångra det som en gång fått en att le,
så ska man heller aldrig förlåta något som en gång fått en att vela ge upp.
Jag är en person som kräver mycket uppmärksamhet. Jag behöver det från vänner, familj, släkt
och pojkvän. Jag behöver ha minst några som lyssnar på vad jag har att säga
och det räcker för mig med bara några få som faktiskt bryr sig och tar till sig också.
Om man under en viss period inte får denna uppmärksamheten som motarbetar alla motgångar
så fungerar det inte för mig. Det är som att batteriet dör ut och jag har inte en aning om vad jag ska göra.
Just nu är det ett sånt länge. Jag vet faktiskt inte vad jag allvarligt talat ska göra.
Om man ligger vaken om nätterna och inte kan sova är det väl något som är på tok?
Jag vet inte vad det är, jag önskade bara inte att det skulle alltid skulle behöva vara så oerhört
svårt och komplicerat att dela ett liv med en person som betyder allt.
Jag vill så mycket, men får så lite gjort. Men en person kan inte utföra ett arbete för två.
För visst är det så. Givetvis. Det räcker inte att en person är villig att ge allt om det krävs två.
Men genom allt har jag ändå inte så jätte mycket att säga. Bara EN sak.
Att ge en person en chans till är att ge en annan person en möjlighet
men att tvinga sig själv att glömma bort en sak som en
gång fick en att må dåligt är att ge någon annan frihet för sitt misstag.
Misstag gör vi alla någon gång och flera. Stora som små. Betydelsefulla som meningslösa.
Sen är det totalt olika hur man väljer att ta itu med varandras.....
Men förlåta... det gör jag nog aldrig.
Kommentarer
Postat av: Ida Andersson
fyyy vad bra blogg du har Sofia. Riktigt vackra& berörande texter!
